2009/07/31

To be free

En gamml goding: To be free med Emiliana Torrini. Det är härligt när man återupptäcker en gammal favoritlåt som man glömt bort allteftersom tiden har gått. Det här är en sådan låt. Väldigt bra tycker jag.

Tidsfördriv

Det är tråkigt att erkänna det, men det här är faktiskt en otroligt tråkig ledig dag. Har målat naglarna röda. Och mer....? Tänker på Anton och undrar vad han gör. Och så undrar jag när han kommer att komma underfund med att det är bäst för honom att stanna på fastlandet när han kommer till Sverige. Det kommer ta ytterligare tusen år innan vi ses. Förhoppningsvis kommer han inte underfund med det bara. Det vore det bästa. För mig.

Självporträtt från i höstas. Analogt.

En fluga drunknade i mitt te

Åt sen frukost idag efter att ha sovit ut, fått SMS av Anton, pratat med Antons mor i telefon och duschat. Jag satt och sjöng snapsvisor (...) i min ensamhet och när jag efter en stund skulle ta en slurk ur min tekopp satt det fyra flugor på kanten och en låg huvudstupa rakt ned med rumpan upp i vädret - dränkt. Gud straffade flugan för sitt begär med detsamma, minst sagt.

Jag är ledig idag och himlen är täckt med moln. Jag är väldigt sugen på att läsa. Beställde tre av fyra böcker ur The Twilight Saga här om dagen som jag väntar på febrilt, men såklart hann dom inte komma innan helgen. Imorgon ska jag jobba på caféet som är i samma regi som mitt vanliga jobb på restaurangen, bara det att caféet verkar vara ännu tråkigare. Har blivit tillsagd att ha med en bok eftersom det kommer så lite folk. Kul. Vad ska jag då ta för bok?

2009/07/29

Veckan toppartister har fastnat

Hallå, har ni sett min Veckans Toppartister här till höger en bit ned på sidan - den verkar ha stannat? Det var typ två veckor sen som jag lyssnade sådär mycket på Emil Jensen. Varför har den fastnat?!

Morgonstund har guld i mund? Näe, inte idag.

Känner mig lite sorgsen denna morgon. Lyssnar på filmmusik från Twilight (såg filmen igen igårkväll) som är så hjärtskärande att det nästan gör lite ont. Inte nog med att Robert Pattinson är skådespelare och snygg modell - han kan sjunga, spela gitarr och piano också. Inte illa. Jag ska snart gå till jobbet och jobba hela jävla dagen, och Anton är i Serbien. Hur kul är det liksom?! Serbien klingar krig i mina öron, men mest är jag kanske lite avundsjuk. Jag vill också vara på äventyr och upptäcka världen. Nåväl.

2009/07/28

En sak som jag hatar:

Det är när man träffar folk eller hör av folk på telefon som säger "Vi måååste verkligen ses snart" och så vet man i samma sekund som dom säger det att det aldrig kommer bli av. Eller dom som säger "Jag kommer till Gotland i sommar, då måste vi ju ses den och den veckan" och jag säger "Absolut, hör av dig när du är här, så hittar vi på nåt" men så händer aldrig det. Och det värsta är när man till och med själv ringer dom och dom inte ens svarar och inte hör av sig efter det heller. What's up with that?! Jag bara frågar! Folk alltså!

2009/07/27

Nu har jag sett Twilight, och jag blev kär!

Efter första scenen sa jag till Anton: Jag älskar den redan. Sen somnade jag som sagt efter ett tag eftersom jag är en väldigt trött person. Men nu har jag i alla fall sett hela filmen, och jag vet inte exakt vad det var som gjorde det, men någonting hade den som verkligen föll mig i smaken. Snyggt foto och vackra färger bland annat. Men framför allt den starka kärleken gjorde mig alldeles betagen. Inte på ett romantisk-komedi-vis, utan på riktigt liksom. Jag förstår att Bella Swan blir villkorslöst och ohjälpligt förälskad i Edward Cullen - vampyren. Han skulle väl kunna trollbinda vem som helst med den blicken och sin vita iskalla porslinshud! Jag känner mig nästan som en 12-årig flicka som blivit idolkär just nu. Haha. Nu gäller det bara att hålla ut i 116 dagar (20 november) till tvåan, New Moon, och sen efter det invänta 30 juni 2010 då den tredje har premiär - Eclipse.



Twilight

Jag för fem minuter sen.

Jag må ha lyssnat mycket på Regina för två somrar sen, men jag ska säga er att jag lyssnar på henne nu med. I huset letar sig doften av nybakade bullar fram till min nos. Solen har gått i moln för den här dagen, men innan dess så hann jag med att ta ett iskallt dopp i Sjauster. Skjutsade Daniel dit, då hans kompisar kör med en tvåmannasportbil. Dom ska tälta där i ett par nätter. Jag föredrar min mjuka säng. Dagens SMS från Anton: vandring i de Polska bergen. Snart ska jag äta mat, sen ska jag se klart "Twilight" som jag somnade till här om kvällen i famnen av min kära. Det blir bra.


Sommaren för två år sen

Den sommaren var så speciell. Jag sitter här och tittar bland gamla bilder och jag minns varenda en av dom samtidigt som det känns som tusen år sen. Det var så otroligt mycket glädje och jag blev så himla kär i Anton den sommaren och mitt i allt var det så mycket sorg. Jag lyssnade på Maia Hirasawa och Regina Spektor på repeat och repeat igen. It should, it should be winter now, but my mind's still June. Det är en sommar att minnas. Två år sen... Det är helt knäppt.








Familjefotografering

Jag berättade ju att jag hade ett litet fotouppdrag i fredags. Det var för min bror och hans familj och familjen på hans sambos sida, så att säga. Fast nu hamnade alla bilder i bakvänd ordning, men det får gå.
Det var inte bara vi som var på stranden vid Fridhem för att ta bilder denna fina sommardag. Här ett helt okänt men fint brudpar som jag smygtod en bild på. Hoppas dom inte skulle ta illa upp om dom visste... Hm.

Nora övar på att dyka nu i sommar och här förbereder hon sig för en stor våg.

Neo och Gry.

En fin syskonskara.



Anledningen till att denna eftermiddag på stranden anordnades - nämligen att Plingen, Jessicas mamma, har fyllt 60 och ska få fina förstoringar på sin familj med barn och barnbarn och hela balunsen.

Storebror Jonas och hans familj.

Helene, syster till Jessica, och hennes familj.

Nora. Och så Linda, Jessicas lillasyster, och hennes familj.

Helene med Linus i famnen. Och Klara som kastar sten i vattnet.

2009/07/26

Jag har en pojkvän i Kraków

Har suttit länge nu och försökt få ihop dom senaste dagarna i textform, men jag verkar ha tappat formulationsförmågan, så jag tog bort allting.

Gör ett nytt försök...

Jag har tackat ja till Alnarp, fått 500 spänn för ett litet fotouppdrag, träffat Jackie, ätit thaimat med min älskling på klinten ovanför hamnen, lämnat honom vid båten morgonen efter och sagt åt honom att Ta det jävligt försiktig på sin liftresa genom Östeuropa (!), legat på stranden i Ihreviken med fem vänner och konstaterat hur jävla fint det är att ha vänner att åka på utflykt med och lyssna på musik med, känna vinden mot en varm sommarkind och klia varandras ryggar och säga Vi kommer väl vara vänner för alltid va? Jag har druckit vin med dessa personer, ätit dyr lasagne på en restaurang vid stranden och varit på ett svettigt och trångt Surfers, utbytt blickar, sett människor, blivit irriterad över beteenden och personer, gått hem i natten, sovit på en madrass, ätit natchotallrik, druckit kaffe i Almedalen och kört min bil hem i eftermiddagssolen med öppet fönster och glad musik. Jag har grillat ikväll med min familj och brorsans kompisar. Jag har fått SMS från Anton som befinner sig i Kraków och jag vill veta allt om hans och Kalles knäppa och roliga dag, men mest av allt vill jag bara ha hem honom igen. Mitt oroliga och fördomsfulla jag är rädd för att dom ska bli rånmördade av en pshyco bitch till bilförare som plockar upp dom på en vägkant i Slovenien, eller vart den här resan nu kommer att föra dom någon stans...

Nu är jag trött. Lyssnar på Damien Rice och känner en oplacerbar känsla i kroppen. Troligtvis är det bara tröttheten. Kanske en gnutta vemod och framtidsoro också. Hur hittar man bo i Malmö/Lund-trakten till exempel?

2009/07/17

Smultronfrukost

Det är mycket tjat om mina 13-timmarspass, men nu har jag faktiskt jobbat 26,5 timmar på två dagar och det KÄNNS i kroppen. En dag går bra, men TVÅ... Hur som helst. Anton mötte mig på halva vägen när jag hade slutat 23.30, och när jag kom hem hoppade jag direkt in i duschen. Mamma hade sparat hembakad pizza till mig som jag fick serverad och sen var det bums i säng. Men innan dess fick jag en present av Anton också som han gjort tillsammans med sina fritids/dagisbarn. En kopp var det! Så himla fin är den och numer min nya favoritkopp.

Familjen, som var på stranden igår, hade plockat en himla massa smultron också som jag precis avnjutit till frukost. Så otroligt gott! Och fint. Titta bara!
Härligt va? Nu ska jg klä på mig och åka och hämta ut mitt körkort och sen blir det stranden för hela slanten. Där ska jag bada, men framför allt sova (för konstigt nog klev jag upp kl.08 idag även fast jag är skittrött) och
njuta av att vara ledig!



Emolis egna kopp. Hihi.

2009/07/15

Då var körkortet äntligen mitt!

Ja, i måndags blev det en stor dag. Jag klarade uppkörningen som en dans och därmed är körkortet äntligen mitt, vilket i sin tur betyder att allt slit och plugg äntligen är över! Gud så skönt! Jag är så nöjd med mig själv att jag klarade båda proven på första försöket dessutom. Yeah!

Det hela firades tillsammans med Elinor, Vera och Andrea och en jäkla massa öl. I en bil dessutom. En stillaståendes alltså, naturligtvis. Kvällen var helt galen och sjukt rolig. Den kunde nästan ha varit plockad ur en sommarkväll från 2003. Det var en sådan stämning över den. Träffade min stora tonårskärlek som jag var dödligt kär i en gång. Sex är sen är det nu. Det är knäppt sånt där. Nu är jag bara dödligt kär i Anton och det tänker jag fortsätta vara för alltid. Så det så!

Igår kväll när jag hade kommit hem igen var det dags att premiärköra bil alldeles, alldeles ensam. Och det kunde inte bli en bättre första gång. På radion spelades "Musik non stop" med Kent och sen började en konsert med Frida Hyvönen. Jag körde enda tills den var slut. Det var grymt!

Nu ska jag dessvärre snart gå till jobbet där 13 timmars arbete väntar på mig. Jag är INTE sugen på att jobba. Alls. Jag vill bara vara ute och köra bil. Nåja. Nu måste jag kila.


2009/07/12

Ljusare nyanser

Satte min mor i arbete ikväll. Med slingning av mitt hår. Ljust och fint.



Tidsfördriv

Regnet hänger i luften, Anton är på sitt sommarställe på fastlandet (men kommer hem i natt), igår kom Daniel och Johanna och idag är jag huslig. Jag pysslar och donar, viker och gör fint. Nu ska jag pyssla vidare.

Imorgon är en stor dag... kanske.












Mamma

Vacker som en dag nån gång på 60-70-talet.

2009/07/10

Shit, jag kom in på Alnarp!

Jag har vetat länge nu att jag kommit in i Leksand, så jag har varit helt inställd på att flytta dit och inte alls räknat med att komma in i Alnarp på trädgårdsdesign. Jag var inte ens nöjd med min prestation där. MEN JAG KOM IN! Det är helt sjukt. Jag är fortfarande i lite chock... Hur gör man ett sånt här val? Hur som helst, så fick jag en finfin ego boost!

Den underbara festivalen i Wermeland!

Nu är jag alltså hemkommen från Arvika - för fem dagar sen. Har haft fullt upp med körkortsplugg, teoriprov (som för övrigt gick bra. Så jääävla skönt!) och igår jobbade jag 12,5 timmar. Så NU, nu kan jag äntligen slappna av lite grann.

På min kamera fanns det nästan 500 bilder när jag kom hem, och här är några utav dom som ni kan titta på och tänka "Åååh vad fint dom verkar ha haft det", för det hade vi! Vädergudarna var på vår sida mest hela tiden, allra helst dom första dagarna då det var så hett ute så att man inte ville göra annat än bada. Och tur som det var hittade vi vår egna lilla badbrygga bara tio minuter bort. Dock sa Arvikaborna att vattnet där var äckligt, men det valde vi att inte bry oss om. Det var ett par, kanske tre, regnskurar men som vi knappt märkte av eftersom vi bodde i lägenhet (snacka om vuxet!) och våra kompisar hade partytält på campingen att ta skydd under när det behövdes.

Och på tal om det så var det så himla roligt att jag hade mina fina Jessica och min fina Vera på festivalen! Och dessutom var Jessicas kompis Nils arbetskompis med Christian som bodde med oss, så det var ett väldigt passande camp att hänga med. Det kan tyckas trist att välja bort campingen mot lägenhet, men jag ska säga er att det var så värt det! Vi fick precis så mycket campingfest vi ville och sen när man var nöjd för kvällen var det bara att promenera hemåt, borsta tänderna, tvätta sig och somna gott i en varm och skön säng, slippa vakna kl.07.00 och tro att man ska dö av värmeslag, ta en kall dusch, lukta gott, äta ordentligt frukost, borsta tänderna igen, gå till vår badbrygga och sen lagom till eftermiddagen, konserterna och festligheterna bege oss bort mot festivalområdet för att fortsätta att njuta av livet. Perfekt!

Det var egentligen inte jättemånga band som vi ville se, men det blev i alla fall några konserter. The Sounds, Parken, Depeche Mode, Fever Ray, First Aid Kit, Anna Ternheim, Thåström, Nine inch Nails, Röyksopp, DAF, Tiger Lou... Hm, var det någon mer?

Den enda besvikelsen på festivalen var att jag och Elin valde att se första halvtimmen av Parken för att sen gå och se andra halvtimmen av Röyksopp då vi tänkte att Robyn skulle komma lagom till den avslutande delen av spelningen och bränna av "The girl and the robot", men till vår stora besvikelse var hon typ nummer tre på spelschemat, så vi missade henne! Synd var också att vi missade Frida Hyvönen. Såg henne 2006 och vill minnas att hon var fantastisk, så det hade varit roligt att se henne igen, efter den senaste skivan och allt. Fleet Foxes missade vi också. Varför är man så festivaldum och seg?

Nåja, jag är i alla fall sjukt nöjd med våra fem dagar i Värmland. Livet borde alltid vara som en festival full av kärlek!

Första kvällen hittade vi Jonas och hämtade våra festivalband. Det var roligt att känna sig lite extra viktig med fotopassa runt halsen dessutom. Hoho.

En fin kille.

En kattkalle.

Discodunk och laserstrålar. Det var vår melodi.


Badbryggan som var bara vår och svår att komma upp på. I alla fall för mig som är så klen så att mina kamrater fick dra upp mig så att jag fick blåmärken över allt. Så är det att vara svag.

Första konserten: The Sounds. Alltid lika härligt när festivalen drar igång på riktigt.

Elin visar Kalle att han bränt sig, med ett litet nyp på bröstet.


Spektakel inne på VIP-området. Det var inte så lyxigt där inne som man kunde tro. Trevligt med vattentoalett dock. Och handfat. Och lite trevliga sittplatser förstås. Men ölen kostade precis som vart som helst. Men jag klagar inte, det var fint. Det fanns hängmattor!

En fantastisk bild måste jag säga när snyggljuset låg på som mest och sambatåget trummade in på campingen. Oj, sådan stämning!

Snygg-Vera.

Nils och Christian. Proffs.

Parken svängde loss.

Sen dansade vi till La Fleur.

Och framför allt till Bob Hund. Gudars, vilken bra konsert! Vilken man med sådant sväng i kroppen!



En av alla vackra dagar tog Nils fram det magiska guldet som gjorde att alla ville ha ett guldstreck över sina ögon. Snyggt blev det och plötsligt kändes som att vi var ett lag av något slag.


Depeche Mode! Vad ska man säga? Så jävla ballt att ha sett dom!


Fever Ray, den hemliga lilla ugglan, hon gillade visst laser.

Fint var det. Och mycket bas.

Anna Ternheim är alltid en stjärna. Hård som sten i kängor, svarta jeans, stor t-shirt och keps, flödar från hennes mun den vackraste av skönsång. Som en fågel.

Dom här små kidsen i First Aid Kit må inte vara gamla, men jäklar vilka pipor!
Festivalmuggen inköpt för en tia på Clas Ohlson var min trogna vän under hela festivalen.

Kärlek till skogen.

Kan det bli mer festivaligt?!

Jag.

Jessica och hennes Olle + Vera skakade sina rumpor väl till musiken.

Mmm, kärlek!

Festivalens sista konsert var med Tiger Lou. Och jäklar vilket drag det var! Coola killar det där! Det tackar man för.