Hur ska jag börja...? Jag har flyttat tillbaka till Gotland. Jag har alltid tänkt mig att när den dagen kom skulle det vara med en stor glädje, tillsammans han och jag, och vi skulle skaffa den där lilla katten som vi drömt om så länge och bo innanför murarna igen i ett gulligt litet hus, som förr. Men nu blev det istället med en stor sorg och ett brustet hjärta som jag återvände. Själv. Med bara mina saker. Jag har lämnat livet i Malmö, personen som jag älskar och vår lägenhet där vi byggt upp vårt liv tillsammans. Och det gör så fruktansvärt ont, så skärande, ilande, värkande i varenda del av min kropp. Jag har haft feber, jag har spytt, jag har legat vaken hela nätter och gråtit så oändligt många tårar. Jag kan fortfarande inte förstå att det är sant. Varje morgon när jag vaknar blir jag så otroligt besviken av att det är den här verkligheten jag vaknar upp till och att allt inte bara var en hemsk ond dröm.
Ja... Jag tänkte bara säga det. Och visa lite bilder från de senaste dagarna på ön. Det ser kanske väldigt fint och idylliskt ut, och det är det ju på ett sätt, men jag har aldrig åkt hit med ett sådant otroligt vemod och sorg i kroppen som i söndags...
 |
| Jag och mamma körde min bil och framför körde pappa sin bil med släpet och alla mina saker i. Hejdå Skåne och hej Visby hamn. |
 |
| Vi kom fram på kvällen och började lassa ur så smått. Själv var jag dock i princip handlingsförlamad. Men vädret var vackert i alla fall. |
 |
| Jag har precis fått en lyxig blender av Antons föräldrar i försenad julklapp och igår premiäranvände jag den. Det blev en smoothie bestående av hallon, mango, banan och kiwi. Tack snälla Anders och Eva, ni skämmer bort mig alldeles för mycket! Åh, hur ska jag kunna leva utan er, min andra familj?! ♥ |
 |
| Och här är katterna. Ni känner igen dom vid det här laget. Vissel och Isola. |
 |
| Förra veckan var det 25 grader varmt och igår var det knappt 10 grader, regn och svinkallt. Och så är det jag bredvid. |
 |
| Jag älskar kor! Gillar dessutom att den vänstra blinkar med ena ögat. Och här till höger är min cykel, Svarta Faran, som landat på gotländsk mark. Och så var det med det. |